Christine gör segertecken över zuccinilådan. Duktig flicka! Jag gjorde den här rätten i veckan och, minsann, om inte hela family four gillade den. Till och med jag!!! Jag som inte gillar mat nu, som tycker allt smakar konstigt och äckligt och hellre skulle ta ett piller om jag kunde. Men skam den som ger sig. Den här gången smakade det riktigt bra. Så bra att jag hoppade att bli bjuden på lunch av nya jobbet en dag, som vi blivit hela den här veckan, och vackert satt och åt min lunchlåda istället. Så nu tycker jag att ni som faktiskt går in och kollar av här ibland ska skriva en inköpslista och faktiskt LAGA något från den här bloggen. Det är hög tid nu. Och ni som säger att ni aldrig gör nåt helvegetariskt, varsågoda! Till den här maträtten åt vi min återkommande favoritsallad. Så löjla er inte med att måsta lägga till nåt köttigt här, det måste man inte ha till varenda vareviga måltid. Tänk inte, "kanske det", tänk inte "jaa..sen". Gör det NU. This is it.

Zuccinilåda

2-3 zuccini. 3 om de är små o 2 om de är stora -hyvlas m osthyvel på längden

1 gul lök, skivad

salt och svartpeppar

6 kokta potatisar, skivade

1pkt krossade tomater (örter/vitlök - jag pressade i ett par klyftor samt

                                       strösslade i provencalska örtkryddor i tomaterna

                                      och blandade runt)

ca 250 g färsk spenat

250 g mozzarella, delad och skivad

Stek zuccinin t den får lite färg, krydda.

Samma sak med löken.

Varva sedan zuccini, lök, potatisar, krossade tomater, spenat o mozzarella. Det blir typ två lager i en gratängform

Skjuts in i ugnen på 175 grader i ca 40 minuter.